Allvaret
Allvaret att bearbeta det som har hänt, att gå vidare med våra liv.
Det är svårt. En sak som vi har lärt oss är att efter min diagnos ms , så försökte vi få det så normalt som möjligt.
Jag var svårt sjuk kroppsligt och rädd .
En i familjen mådde inte alls bra och det var JAG och var mamma dessutom i det här fallet . Vi har förstått nu att det är viktigt att koppla in "krisgrupp" när det gäller barn i den här situationen även om barnen säger att det är bra eller ok.
Vi skaffade hjälp och tyckte att det gick bra men vi hade barn i olika åldrar.
7, 12 och 14. Känsliga åldrar.
Jag har fått höra att : jag inte vart sedd, ni hann inte med mig osv
Oron när jag ramlar ihop nästa gång, kan jag bli sjuk, precis som mamma ?
Tufft MEN ärligt och det kanske vi inte gjorde på det sättet som vi hade gjort förut. Jag var inte där för dem på det sättet som dem var vana vid.
Jag kan ta det, inga problem.
Tydligen krisar familjen hårdare när mamman blir sjuk. Trodde det var tvärtom. Det finns ett msteam på Huddinge sjukhus som jobbar m barn och familj efter en diagnos . Som fångar upp alla och har individuella samtal och tillslut gemensamma .
Får ni chansen så TA den eller ta den NU. Aldrig försent.
Vi har tagit den. Efter semester ska jag och äldsta dottern dit och samtala först och sedan ska vi få "programmet " hur dem övriga samtalen går till.
Att tro att något är bra är inte detsamma som att det är det. Det är att famla i mörkret. Ett mörker som man inte trodde fanns ........
Har ni frågor angående ms teamet så ställ gärna dem.
Kommer att dela med mig allt och mer när det är igång . Kan jag hjälpa en har jag kanske hjälpt en familj.
Kram på ER . Ni är bäst, glöm inte det ❤
Bra att ni tar hjälp, alla behöver få bearbeta. Bra att sjukvården ställer upp. Nu gäller det bara att ta steget och våga öppna sig, lycka till!