Saknade ER

Nu skriver jag igen, igår var det full rulle och jag var så trött på kvällen.

Vill ju göra om vårat sovrum och satt ut annons på blocket.
Byrå, sängbord och sängbord. 
En herre ringde och ville köpa byrån .
Jag kommer kl 1. Oj Oj, MR R och sonen var på bygget och köpte listor. 
Istället för att jag säger ; nä du får komma senare . Säger jag glatt : javisst det går så bra. 
Ut med underkläder och strumpor. Sedan ner med lådorna och sedan vart det stop. Kunde ju inte få ner stommen nerför trapperna. Eller ? 
Tänkte man kan ju försöka , såg ett senarium framför mig, först jag och sedan byrån...
Nej , det skulle göra för ont!!
Tur hann Mr R hem.
Sedan åkte jag och lilltjejen och såg : SPÖK på cirkus . Vi tyckte den var jättebra och vi var så nöjda när vi åkte hem. 
Glada vart vi också att listorna i lilltjejens rum var uppsatta, så nu är hennes rum klart;)
Sedan tog krafterna slut. 
Men jag var glad och nöjd dagen . 

Puss och kram 





Vilken dag

Idag är det så mycket värme i mitt skinn efter ha suttit en stund i solen. Åh vad jag har längtat. 

MR R och sonen bytte till sommar däck idag. Nu vill jag lämna vintern bakom mig. Sedan kom min arbetskompis förbi en snabbis, hon hade lämnat sin son på kalas hos grannen , världen är bra liten ibland . Tack för titten ❤tråkigt att vi inte hann prata så mycket och bjuda på kaffe. En annan gång 😉
Sedan idag så skjutsade MR R äldsta dottern till Skavsta flygplats, hon åker nu bort med skolan.
Jag tycker inte om att säga hej då. 
Inte hon heller , så det var många pussar och kramar och nån liten tår ...
Haha vi är ju så blödiga båda två.
-Dottern min, ha så roligt och va rädd om dig, min pussgurka❤ 

Idag vart det köpmat på chop chop.
Ibland är det sååååå skönt att slippa laga. 
Ha en fin kväll alla och glöm inte släcka lamporna och flytta fram tiden. Imorgon är det "sommar" 




Ett rop på hjälp


Man behöver inte skrika, man behöver inte tala. För jag ser, jag hör även fast det inte finns eller kommer ut några ord. 
Gastande efter luften, men lungorna fylls med bara mer smärta. 
Ett leende på läpparna men kroppen är urbalans, smärtan får en att vika och hamna i trans. Man vill framåt men kroppen står still, snälla rör dig bara lite till.. 
Upp med handen och vinka kanske kan någon se dig utan att tårarna behöver rinna. 
Räcker ut handen i hopp om att någon ska ta den, men istället är det mörkret och luften som greppar taget...



Visa fler inlägg