Cykel
Det började med att jag var med på ett lopp i min hemkommun på cirka 1 mil. Sedan cyklade jag själv utomhus förra veckan cirka 9-9,5 km och jag njöt av solen och dofterna att snart är det höst...
Igår tänkte jag cykla ute men kände att vädret va inte riktigt med mig och att jag ville testa min kapacitet att cykla lååååååångt och det vågar jag inte riktigt göra om jag cyklar själv.
Sedan har jag en cykel som är säkert ( enligt min svägerska ) över 30 år gammal för det var min svärmors cykel. Så ska jag träningscykla ute bör jag kanske köpa en lite nyare cykel , en hybrid som jag har hört är en bra cykel men då ska jag
vara "säker " på att jag vill cykla som träning.
Jag frågade dottern som lever med diabetes 1 om hon och jag skulle cykla Siljan runt nästa år för jag såg i somras att man kunde göra detta lopp för diabetes 1 och det skulle ju sporra en och att vi gör det för en god sak också. Här siktar vi högt.
Siljan runt är 12 mil , klarar man det ?
Igår iallafall så cyklade jag på gymmet och tanken var att klara 1 mil och det gjorde på 30 minuter men jag lyssnade på ms-podden och det avsnittet var så bra för det handlade just om ms, cykling, insamling av pengar att jag cyklade vidare och det blev
2 mil !!!!! När jag skulle kliva av så kändes min ben tomma , fick stå en stund innan jag stapplade in i omklädningsrummet. Satte mig ner framför skåpet och det dröjde inte länge för än nån harklade sig och bad mig flytta på mig.
-förlåt men jag ska bara samla ihop benen ...
Skrattade lite för mig själv fast samtidigt var jag stolt över mig själv, Fan vad bra gjort ändå !!
För 7 år sedan kunde jag inte flytta fram fötterna om jag inte hade ett smörgåspapper. Satt i rullstol och trodde att livet var över .
Klappar mig själv på axeln idag ❤️
