Leksand

Igår åkte vi tidigt till Leksand för att ta farväl av E. Bilfärden gick bra men det var mycket snö omkring och väldigt mörkt. Vi hade gjort en egen krans av gran och tall som vi kände att det var E anda. 
 Vi parkerade bilen och jag tog ut kransen och bar in den i kyrkan. Tunga steg i den långa gången och där stod det en vacker kista i trä med blommor och grankvistar. ... 
Tårarna kom och en man kom emot mig och frågade om han ville att han skulle placera kransen. 
-Tack, gärna. Tittade på fotografiet med E glada leende, lite fylle fan precis som han brukar vara. Jag vände mig om för att närvara med familjen och hälsa på släkten. 

Vi satt nära kistan och klockorna ringde in och prästen började prata. Det kändes så overkligt att vi satt där förra våren och begravde hans bröder och nu han. Tre bröder på ett år, tre kusiner på ett år. Stackars pappa. Så ofattbart.

Cermonin var vacker, fiolspel, sång och jag är säker att E tyckte om det. Han var med oss och satt någonstans och log. Så ofattbart att allt bara ska gå vidare nu och att personer man tycker om är ett minne....Blott ett minne💙
Sedan var det en minnesstund med gott fika och vi hann prata med släkt och jag pratade med K som är min syssling som jag har fått kontakt med pga Evert, så himla glad att vi har träffats. Hon har varit med om mycket det här året och Vi ska träffas i sommar igen. 
Vi åkte förbi vårat landställe och E gård, vi kom inte ner till våran stuga det var alldeles för mycket snö, men det var otroligt vackert. Dalarna kan bjuda på mycket vackert och jag förstår att E tyckte om naturen i Dalarna. 

Du tittar ner och vi tittad upp. Du finns alltid med oss och jag saknar dig. 💙
(null)

(null)