Ängel
Kommer ihåg känslan efter majvärmen att man trodde att sommaren var "över" för att den var så varm. Men den fortsatte och fortsatte tills vi bad om regn haha det är inte ofta vi gör det. Eller hur ?
Jag har varit i Dalarna till sommarstugan några gånger och där fick jag urnsätta Evert, min favvo av pappas kusiner. Två meter lång, 47 cm i skor, händer som tennisrack och världens varmaste skratt han somnade in förra julafton och jag miste
en människa som jag aldrig kommer att glömma. Han levde ensam, inga barn men älskade livet och gjorde något varje dag som han lärde sig av. Han älskade möten och skogen. Jag fick bära honom till sin sista vila där hans båda bröder väntade som
gick bort förra året och hans föräldrar. Jag har träffat dem allihopa❤️
Kyrkklockorna slog och jag höll i den vita träurnan i min famn. Tårarna rann och jag gick mot graven och kramade om urnan för att sedan sänka den mot graven. :
"Tack för allt, käresta Evert! Kommer att sakna dig enormt mycket". Jag halade ner den tills den sakta stod mot jordens yta.
Jag har aldrig varit med om något så jobbigt. Har varit med om mycket men det där var tufft.
Sedan har vi varit i Spanien och New York med familjen. Fantastiska minnen och jag fick nypa mig i armen när jag stod i Central Park och tittade mig omkring, det var ju det här jag skulle berätta och prata med Evert om. Han var ju här själv på 60-talet
och lyssnade på jazz som han älskade. Han var äventyrslysten även då. Modigt gjort av en bondpojke från Dalarna att bara sticka iväg. Du hann aldrig berätta klart ....
Nu går vi mot mörkare tider, regnet faller ner och nästa vecka väntas jobb. Har lite nya utmaningar i höst och kommer att leta efter nya utmaningar, ibland kommer dem inte själv.
