Sjukhus

En månad har gått!

Efter en månad är det dax för Tysabri .

Denna månad har varit fylld med glädje, stress, tårar, ångest men också fylld med kärlek och omtanke. 
Tänker framför allt på min föreläsning som jag har hunnit smälta och reflektera. 
Skulle jag få chansen igen så skulle jag ta den. Ingen tvekan. 
Otroligt otroligt häftigt att få vara med om.

Idag var det mycket folk på sjukhusets avdelning men man möts alltid med ett leende.
-hur mår du, Malin ?
-bra, svarade jag. 
Jag vet också att om jag svarade NEJ så skulle hon stanna upp även om hon har mycket omkring sig och lyssna på vad jag hade att säga. 
Det är en trygghet i sig själv att veta. 

Vi är så många som behöver en trygghet i den här stora "kalla"vita och gråa byggnaden. 
Den innehåller både sorg och glädje. 
Även hopp och förtvivlan.
Vissa människor kommer in gående men också vissa kommer aldrig hem igen ......

Kram alla hjältar där ute ❤️

God jul

Ha GOD JUL mina vänner !


När första julmusten är ute i butik så äter vi julbord hemma, en liten tradition vi har här hemma. Så himla roligt tycker vi och andra skakar på huvudet och små ler.
När barnen var små tyckte dem att det var superbusigt nästan som att äta efterrätt före middagen. Helt tvärtom, urkul!!

Vardagen har kommit in i mitt liv nu och jag är åter mamma fru Malin :)
Lever länge på att jag föreläste och försöker också reflektera vad jag sa och hur det lät. 
Jag spelade in föreläsningen utan bild eftersom det var inte tillåtet att filma. Det förstår jag men glad att jag spelade in det iallafall . 
Min mamma fick idag "äran" att lyssna och efter halva föreläsningen 
rullade det krokodil tårar för hennes kind. Hon lade sina händer för ansiktet och jag hörde henne säga :
- åh vad du har kämpat !!
Kramade om henne och sa:
- va inte ledsen mamma, min styrka och kraft har jag fått från dig.❤️
Ville inte att hon skulle bli ledsen men det gav mig också ytterligare bekräftelse på att min historia berörde och berör
 Att det kan hjälpa andra att kämpa vidare. 
-Skriv en bok Malin. Sa mamma. 
-Du har massor att berätta. 
Kramade om henne igen och sa: 
- haha ja då måste DU läsa den ( min mamma tycker inte om att läsa böcker). 
Lova det?! 
- ja det lovar jag. Jag ska läsa vartenda ord och sedan ska jag gråta. 

Puss och kram mamma ❤️

Känslorna

Känslorna flödar och jag känner mig ödmjuk och fylld med styrka och kärlek MEN också har jag väldigt trötta ben efter jobbet idag. Japp min jobbar söndag och det var bara att kliva ur den sköna sängen. 


Igår åkte jag till Malmö, magen var fylld med fjärilar och jag hade utåt sett ett lugn. Jag pratade med mamma kvällen innan och hon sa :
-Malin du låter så otroligt lugn. 
- mmmm jag vet men det "fladdrar " i magen på ett sådant härligt sätt, Svarade jag. 
Tänk jag ska få åka och föreläsa, dela med mig av min resa för andra och jag är otroligt stolt att dem trodde på mig.

Resan gick bra och allt klaffade, resan och föreläsningen var som ett puzzel. 
Bitarna under dagen lades bit för bit och på kvällen var sista biten på plats. Tadaa !!!'
då var jag hemma och fick ett härligt mottagande av familjen, blommor och pengar till Frökenms. Kan det bli bättre ? 
Bästa bästa ❤️

Det var en härlig känsla att stå där men också "läskigt " vad skulle dem tycka om mig ? 
När alla satt på plats och ena läkaren presenterade mig kände jag att nu kör vi!! det får bära eller brista ...
Vill bara säga att det var en fantastiskt publik och jag fick sån fin feedback att jag blev rörd. Fick höra lite av andras resa med ms och vart själv berörd av dessa 
Människor, att jag tänkte att det var dem som skulle stå på scen . 
Jag kunde inte ha bättre publik och jag fick mersmak måste jag erkänna, jättehäftigt att jag vågade tacka JA ännu en gång när jag fick inbjudan att vara ute på "okänt vatten 
".
 Det här att våga tacka JA ångrar jag inte. 
 Storkramtill Er som var för och till Er som följde mig den dagen ❤️


Visa fler inlägg